fbpx

Posted by on 9 januari, 2018

Hej Johanna! Du gick alltså och vann vår tävling med manuset ”Rötmånad”. En sportfråga: Hur känns det?

– Det känns spännande, en start på något nytt och lärorikt. Kul också att få vara en del av vad som verkar vara ett härligt team. Jag är naturligtvis hedrad och ödmjuk över att vinna, speciellt eftersom det lär ha kommit in så många bra manus. För egen del känns det här som ett kvitto på att jag är på rätt väg.

Vad fick dig att nappa på tävlingen? Hade du redan ett utkast eller började du från scratch efter att tävlingen utlystes?

– Jag började från scratch. Först hade jag inte tänkt att ställa upp. Såg tävlingen när den hade varit igång ett par månader och var precis i färd med att ”komma ut” som författare. Den våren satt jag med sex olika skrivprojekt som hade releaser mellan juni och december, bland annat en barnbok och två skrivhandböcker. Vet att jag kommenterade i en tråd om tävlingen att det hade varit roligt, men helt omöjligt att få till tidsmässigt. Då kickade någonting igång i huvudet. Tydligen kan inte ens jag säga till mig själv att något är omöjligt, för de efterföljande veckorna dök fler och fler pusselbitar upp i tankarna. ”Huvudpersonen kan vara en bibliotekarie som heter Ulrika och bor i Guldheden i Göteborg. Hon kan vara en fyrtioåttaårig trebarnsmamma som är gift med en alkoholist.” Ju mer jag försökte fokusera på mina deadlines istället för tävlingen, desto fler sådana här tankar dök det upp. Till slut fanns hela handlingen mer eller mindre färdig.

Hur fick du idén till den här våldsamma berättelsen och hur var det att skriva den på så begränsad tid?

– Utgångspunkten var att jag ville göra en intelligent huvudperson. Om det är någonting som stör mig i skräckgenren, så är det när karaktärerna gjorts korkade för att det ska hända något. Därför tänkte jag hela tiden på vad en vanlig, skärpt, person rimligtvis skulle göra för att skydda sig och sina barn. Ulrika är en riktig ”björnmamma” som kliver fram när det gäller. I motiveringen till varför jag vunnit stod att boken är härligt karaktärsdriven. Det är nog den bästa komplimang jag kan tänka mig.
Jag älskade att skriva på kort tid, eftersom det inte fanns tid att tveka. Mer än halva boken skrevs under en och samma vecka. Som kontrast kan jag nämna att jag skrivit ett humormanus som tagit mig ett antal år att bli klar med, både eftersom jag testat mig fram och för att jag har haft för höga krav på mig själv. Med den här erfarenheten kommer det att bli lättare att våga släppa taget och se till att även mitt humormanus når läsarna. 

Hurdan är din relation till zombiegenren i övrigt?

– Ärligt talat har jag varit livrädd för zombier. För mig symboliserar de otäcka saker som påminner mig för mycket om verkligheten. Tidigare hade jag inte vågat läsa en enda zombiebok och flytt ifrån allt vad zombiefilmer heter. En gång, då jag trots allt såg en zombieskräckis på bio tillsammans med partnern, gick han därifrån med blodiga rivmärken på armen (Förlåt, jag skäms fortfarande!). Inför tävlingen tvingade jag mig att möta mina rädslor och såg allt jag kunde komma över, med pausknappen som förtrolig vän. Pausa, skrika i en kudde, titta vidare. Typ så.

Snart är du förstås världskändis, men ändå, berätta lite om dig själv. Vem är du och vad gillar du att läsa?

– Jag gillar att läsa välkomponerade böcker, oavsett genre. Det kan vara allt från udda grepp till vackert språk eller omskakande slut. Som person är jag kärleksfull, påhittig och både social och introvert. Har stort behov av att få tanka energi och vara ifred ibland, samtidigt som jag älskar att träffa vänner och prata med dem om allt och inget. Få saker skrämmer mig förresten mer än att bli ”kändis”, inte ens zombier är lika läskiga som det!

Fotograf: Erik Öhrn 

Posted in: Nyheter